Jag kommer från en bakgrund där min omgivning var väldigt ”hands-on”. Ord som byråkrati, dokumentation och administration har alltid associerats negativt av omgivningen. Något som måste göras för att kunna fortsätta ”jobba på”. Jag har själv alltid sett upp till effektiva människor som får mycket gjort och skapar värde i sin omgivning.
När jag lite senare i livet reflekterar över de uppdrag jag haft, som jag förövrigt trivts väldigt bra med, som innehåller mycket av det som jag tidigare i livet lärt mig varit nödvändigt ont, så börjar jag fundera på varför gör jag det jag gör. Och varför ser jag annorlunda på det idag?
Jobben jag haft och engagemangen i mina egna bolag jag har idag skapar värde indirekt, det går inte driva en verksamhet utan att efterleva de externa krav som ställs från omgivningen, såsom lagkrav och standardkrav.
I ett stort företag som det jag tidigare arbetat för var det självklart att man ska eftersträva att uppfylla alla krav som ställs – och i dagens samhälle är det en riktigt massiv arbetsinsats. Mina egna specialistområden inom miljö och kemikalielagstiftning är inget undantag och många skulle bli förvånade om de hörde hur mycket företagen behöver ta hänsyn till för att få sälja sina produkter.
Ibland glömmer vi bort syftet med lagkraven och de känns endast betungande. Lagkraven är i huvudsak till för att minska risken för skador på medmänniskor och miljö. Ungefär som en hjälm när man åker motorcykel. Många gånger är de väldigt effektiva och skyddar bra, men min åsikt är att det fel att luta sig tillbaka när man uppfyller lagkraven för att man då anser att man är ”klar”.
Nackdelen med lagkrav som redskap för att skydda människor och miljö är att det lätt blir väldigt avancerat och tidskrävande att uppfylla de krav som ställs. De som drabbas hårdast av detta är mindre företag där ekonomiska resurser saknas för specialistkompetenser. Kemikalielagstiftningen skyddar lite förenklat på 2 sätt.
1. Importörer och tillverkare tvingas utveckla och välja produkter där risken för negativ påverkan på människor och miljö minimeras
2. Slutanvändare styrs till arbetssätt som minimerar samma risker
Då återkommer jag till mitt varför.
Jag vill skapa en möjlighet för alla att arbeta säkert med kemiska produkter.
Min strategi i kemikaliehanteringssystemet KemDB är att vända mig till leverantörer av dessa produkter och presentera ett erbjudande där de får valuta för sina investeringar, samtidigt som vi tillsammans skapar värde för alla användare av deras produkter. Mitt långsiktiga mål är att få alla tillverkare och importörer att ta ansvar för sina produkter och på så sätt skapa möjlighet för ett komplett register med kemiska produkter i Sverige.
Jag anser att mycket av arbetet med inventering, riskanalyser och substitution kan göras centralt och tillgängliggöras för slutanvändare och distributörer. Målsättningen är inte att helt ta bort arbetet med dessa frågor, men snarare att effektivisera detta och tydliggöra syftet med de olika kraven så att det faktiskt blir utfört och gör bästa möjliga skillnad.
Det är dags att ersätta ”i en pärm på kontoret” mot riktig kunskap där den behövs.